Skandal! Eller hur var det nu…?

Det är skandal! Hur kunde han missa det där? Domarjävel!

Ord som är allt för vanliga på läktarplats i våra ishallar runt om i landet. Ishockey är känslor men låt oss för en gångs skull lämna känslorna vid sidan och fokusera från en annan synvinkel. Hur är det att vara de kanske mest bedömda aktörerna på hela isen? Hemmamatch ville få reda på svaret och hoppades dessutom på att få lära oss ett och annat under resans gång.
Fotograf Peter och undertecknad fick äran att följa en domartrio under ett arbetspass för att få mer insyn i en rättskipares vardag. Massor av intryck ska försöka sammanfattas i en kort text.
Vi gör ett försök:

Hockeydomarna Jonatan Svanberg, Klas Holm och Jesper Olsson.

Fredag 4 november
J 20 Elit: Växjö Lakers – Södertälje SK (19:00)

18:00

Uppvärmning. Det spelas fotboll och tävlas. Gudarna ska veta att bättre boll spelats och det går till och med så långt att fotograf Reimer träffas på sin undanskymda position. Men stämningen är ändå god och adrenalinet börjar finna sin plats.
– Alltid härligt att komma igång. Sen kan vi dissa varandra också och lätta upp stämningen.

Efter avklarad uppvärmning är det dags för de sista förberedelserna och fokusering. Det är nära till skratt men samtidigt märker vilken proffsighet och noggrannhet grabbarna väljer att lägga på sitt uppdrag. Man går genom nyckelspelare att ha koll på och fokuspunkter:
– Lagkaptenen i Växjö är bra att snacka med. Vettig kille. Södertälje var bra när jag hade dem i premiären. Tänk på skyddsnätet på andra sidan. Det är lite mörkare bakgrund så det kan vara svårt att se.

18:53

Dags att bege sig ut i hallen. Fullt fokus.
– Ge mig kylan nu gubbar. Hjälp mig till framgång och glöm inte att ha högt till tak. Nu kör vi.

19:00

Matchen drar igång. Kvällen till äran lägger jag bort matchen i tankarna och kollar på domarnas arbete. Det är tydligt att man har ett inövat grundarbete att utgå ifrån. Varje gubbe vet vad den ska göra i olika situationer sedan är det klart att man inte kan förbereda sig på vad som ska hända men man utstrålar ett lugn. En pondus. Ingen stressar upp sig. Trots att man inte märks särskilt i matchen.
Första akten går snabbt. En utvisning. Solklar. Inga tveksamheter.

19:40

Paus. Tid för reflektion och diskussion. Man fyller på depåerna. Vilar lite. Det går fort där ute men man har full kontroll på händelserna.
– Bra utvisning. Skönt att hitta den så vi kan lugna ner spelet med klubborna en aning. Vi fortsätter att vara på tårna.

Resten av matchen spelas av och det blir till slut seger för hemmalaget med 3-1. De två avslutande perioderna ger en lite högre svårighetsgrad med fler utvisningar och lite tuffare spel. Dock fortfarande full kontroll från domartrion och när hesa Fredrik ljuder för matchslut kan man avsluta ännu en match, en av många säsongen 22/23.

21:30

Matchen slut. Nedvarvning, dusch och färd hem. Det blir många mil längs med vägarna under en säsong.
– Det är lite annorlunda om man jämför med spelarna. Ofta åker de buss men vi får ju köra bil. Tur att man ibland kan samåka. Blir mer socialt än att köra själv.

Jag passar på att vandra över på den andra sidan för att se och höra hur spelarna ser och tycker om domare och deras betydelse på isen. Växjös lagkapten Leon Mathiasson hjälper mig på traven:
– Överlag en jättebra insats från domarna. Tycker de är lätta att prata. Klas är förståelig och kan ta att man reagerar. De kan dessutom be om ursäkt om något har gått fel. Jesper brukar vi ha och han är en skön gubbe, lätt att ha att göra med. Linjedomarna gör en grym match överlag. Grabbarna låter spelet gå och det är något vi spelare gillar.

Växjös lagkapten Leon Mathiasson.

Vad kännetecknar en bra domare?
– Att man håller en jämn nivå och som man kan diskutera med. Och att man kan se och läsa spelet bra.

Vad har ni som spelare för ansvar att hjälpa domarna?
– Det går fort och man kan missa saker och det gäller att vara förstående. När ett beslut är taget får man gå vidare helt enkelt. Det finns inte så många domare i Sverige och vi får vara glada för de vi har. Det gäller att ta hand om dem på bästa sätt. Handlar om respekt. Alla ska känna sig trygga på isen.

Måste du som kapten föregå med gott exempel?
– Absolut, där tar jag ett stort ansvar. Är det något mina gubbar undrar så går jag över till domarna. Om vi klagar hela tiden ser det dumt ut och det är lättare att man åker på en utvisning.

Vi tar farväl av domartrion och beger oss hemåt genom skogarna. Många upplevelser rikare men framförallt med insikten om att domarnas jobb kräver förberedelse, mod och passion. Trots att man inte alltid håller med om deras beslut måste vi som åskådare försöka förstå och uppskatta det jobb de lägger ner. Utan domare får vi börja ägna oss åt andra aktiviteter och det är inte något jag i min vildaste fantasi vill fundera på. Jag blev djupt imponerad av Klas, Jesper och Jonatans insats. Inte bara att de dömer bra utan deras inställning och kärlek till sporten samt att de vill göra sitt yttersta för att utbilda och hjälpa unga och äldre hockeyspelare på vägen mot sina mål. DET om något kan vi ha med oss nästa gång vi tänker skrika domarjävel.

Text: Andreas Bergman
Bild: Peter Reimer