Att det finns ett stort hockeyintresse i Osby visste vi redan. En klubb med en stolt tradition, ett stort antal medlemmar och där a-laget är det stora ansiktet utåt. Men vad vet vi om hur allt fungerar kring ett ishockeylag? Vi ville krypa närmare sanningen och innanför skinnet på spelare, och ledare i OIK a-lag.
I lördags fick vi chansen och med fulladdade datorer, tomma minneskort och rejäl dos nyfikenhet klev vi på bussen med destination Trelleborg.
Uppdrag för laget: Tre poäng. Uppdrag för oss: Observera vad som händer på vägen dit.
09:27
– Fan vad gott att vi får lite bärhjälp idag!
Materialförvaltare Matte Thulin hörs och syns när han sprider glädje till laget som gör sig redo för att packa bussen. Han har redan varit på plats i en timme för att se till att allt är i sin ordning. Det är en hel del saker som ska med i bussen och för oss som inte brukar följa med ser det ut som en skolklass som ska på ett helgkollo med tanke på all utrustning som står färdig att lastas. Organisatör är lagledaren Eddy Nilsson som varit med laget under flera decennier. Han har full koll på var saker och ting finns och morsar på varje spelare när de trillar in en efter en.
10:00
Busschaufför Martin Andersson styr det långa ekipaget ut från byn med sikte mot ett blåsigt Söderslätt. Hela laget är på plats förutom Oscar Almberg som ska plockas upp i Hässleholm. Det råder febril aktivitet längst bak i bussen där de två egna produkterna, Daniel Petersson och Alexander Lodin, styr upp ett parti Casino. Ryssarna ägnar en stod del av bussresan åt att sova, Alexis Leskinen och Austin Cho lyssnar på musik och längst fram är det ger Axel Blomqvist tydliga order till lagledare Eddy att han måste fortsätta med peptalk före matcherna. Det är spänt men förväntansfullt när bussen far fram genom det gråa skånska landskapet.
Plötsligt brister stora delar av bussen ut i glädje då det står klart att det svenska curlingherrarna vunnit OS-guld.
– Ryssarna spelade nationalsången när de slog oss i hockey så det var gött med ett guld, förklarar tränare Blomqvist.
12:00
Laget ankommer Söderslättshallen och omedelbart vidtar uppladdning mot vad som komma skall. På stereon samsas Swedish House Mafia med hip hop och det är ”fri lek” för spelarna vilket för de flesta innebär fixande med utrustning. Man kan redan nu se vissa spelare som går in i sin bubbla medan vissa i laget har gott snack med varandra inom diverse ämnen som inte rör den kommande matchen. Bananer och Loka går som smör i solsken åt hungriga hockeyhjältar.
12:20
Tränarna Martin Trempenau och Axel Blomqvist håller den gemensamma genomgången inför match.
– De kommer komma ut hårt, det är viktigt att sätta hård press på dem. Trafik framför mål. Deras målvakt är duktig. Prata ihop er i femmorna. Tänk på de sakerna vi pratat om i veckan. Små tråkiga saker som måste göras.
En snabb men tydlig genomgång. Det stora arbetet har gjorts under veckan och nu är det bara att se till att detta går i lås.
Efter genomgången fortsätter spelarna med sin egen uppladdning. Musiken dånar ur högtalaren, några tar tillfället i akt för lite fotboll. Vladimir Korolev kör hopprep, någon sitter bara med spotify och laddar på egen hand. Alla på sitt eget sätt och vad som passar individen bäst för att prestera på topp.
Men då uppstår det dagens största problem. Målvakten Albin Jönsson hittar ett hål i sin plockhandske. Genast haglar gliringarna om att serien hade varit avgjord om han inte haft hål i sin plockhandske. Eddy Nilsson har löst problem förr och efter en stunds snidande har han fixat utrustningen och Jönsson är fit för uppvärmning.
13:20
Laget värmer på isen.
13:45
Ett sista för snack. Det går inte att hitta ögonkontakt med spelarna i detta läget. Alla har fokus på vad som ska göras och man kan höra en knappnål falla utan några som helst problem.
14:00
Matchstart
Bilder från matchen finns HÄR
16:10
Trelleborg-Osby 2-5
En väl genomförd match av de rödgula lirarna och tre bergsäkra poäng med hem på bussen norröver. Laget tackar de tillresta supportrarna för stödet och vänder sedan mot det väntande firandet i omklädningsrummet. Allt enligt tradition får matchens lirare från förra matchen lämna över den röda bygghjälmen till dagens främsta aktör. Unge estländaren Rico Marder Velja tilldelas det prestigefulla priset och jublet når öronbedövande höjder samtidigt som Alexander ”Loddan” Lodin tar ton för segersången. Efter stretching, dusch och packning sitter laget åter på bussen redo för hemfärd.
17:00
Bussen lämnar Trelleborg. Många passar på att ta ett välförtjänt mål mat som förberetts på bästa vis. Sallad, baguett och vatten står på dagens meny.
Som sig bör är stämningen på topp efter en seger. Det spelas friskt i spelhallen längst bak i bussen och till sist får vi höra lite allsång som en härlig avslutning på en avverkad arbetsdag.
19:00
Laget och bussen rullar in i Osby för avlastning och spelarna skiljs sedan åt och var och en går hem till sitt.
Vi vill passa på att tacka Osby IK för det varma bemötandet vi fått, all glädje, engagemang och på det sätt vi fick inblick i hur det fungerar bakom kulisserna i ett ishockeylag. Det spelar ingen roll om du kommer från Osby, Bofors eller Huddinge, härstammar från Mississauga, Moskva eller Helsingfors. Det handlar om att tillhöra ett lag och spela för att nå framgång tillsammans. Och har roligt på vägen!
På vägen hem genom osbykvällen var det ett par saker som slog mig. För att klara att spela på den här nivån krävs inte bara duktiga spelare samt ledare utan även en drös av ideella personer som brinner lika mycket som laget självt. Hur skulle tre poäng i Trelleborg vara möjliga utan det förarbete som Matte och Eddy gör för att laget ska känna sig bekväma och välkomna? Hur skulle laget prestera utan den gedigna gärning som Lillian och Lena gör i köket för att laget ska vara mätta och alerta? Dessa uppgifter får inte glömmas eller underskattas.
Laget tog emot oss med öppna armar och presterade samtidigt en av säsongen bästa matcher. De är värda all framgång och jag hoppas att du som läser tar chansen att supporta de rödgula dem när de visar upp sig på hemmaplan redan på onsdag då Gislaved gästar. Det är de väl värda!
Text: Andreas Bergman
Bild: Peter Reimer